Nu tycks räntesänkningarna vara över för den här gången vilket slagit direkt på hushållens optimism. Oroligheter i världen har dessutom gjort att inflationen slutat sjunka. Många har nog precis som jag haft förhoppningar på att få lite mer kvar i plånboken med ytterligare räntesänkningar och sjunkande inflation, men plötsligt tog det stopp.
Både el- och drivmedelspriser har visserligen sjunkit och återgått till nivåer vi är vana vid, vilket har varit till hjälp för många hushåll, men matpriserna fortsätter att stiga. Det är frustrerande och är en relativt hög utgiftspost jämfört med vad hushållen var vana vid för ett par år sedan.
Men med tanke på allt som händer i världen så vågar jag knappt hoppas på att dessa priser stabiliseras. Det gör att jag drar i konsumtionsbromsen och gör mig beredd på tuffare tider.
Färre tror på stigande bostadspriser
I vår senaste undersökning bland svenska bostadsägare ser jag att det är allra värst för hushållen i norra Sverige. En konkret signal på detta är att i höstas trodde bara nio procent att värdet deras bostad skulle sjunka. Då var det fullt tryck på arbetsmarknaden och hög framtidstro på de industrier som relativt nyligen etablerats där. Men nu när vi har en annan verklighet så tror hela 22 procent av hushållen i norra Sverige att deras bostad kommer sjunka i värde det kommande året.
Överlag tror färre svenska hushåll på stigande bostadspriser, 49 procent jämfört med 58 procent i höstas och fler tror att bostadspriserna kommer sjunka, tolv procent jämfört med sju procent i höstas.
Färre tror på sjunkande räntor
Allt färre tror på räntesänkningar under det kommande året. Andelen svenskar som tror på räntesänkningar har minskat från 83 procent i höstas till 42 procent nu under våren. Och fler hushåll tror till och med på räntehöjningar. Den andelen har ökat från fyra procent i höstas till 15 procent.
När jag tittar på marknadens konsensus ligger risken snarare i att räntan höjs än att räntan sänks inom det kommande året.
Fler väljer att binda bolånet under året
Som konsekvens ser vi att andelen som kan tänka sig binda sina bolån har ökat från 14 procent till 17 procent och andelen av hushållen som kan tänka sig ha rörlig boränta har sjunkit en aning från 49 procent till 46 procent. Detta är tydliga signaler på att oron har ökat och optimismen har bromsat in.
Fler klarar av ökade kostnader
Eftersom inte lika mycket pengar går till räntekostnader numera rapporterar allt fler hushåll att de skulle klara ökade kostnader på 6 000 kronor i månaden. Andelen som klarar detta har ökat från 61 procent till 65 procent, men den genomsnittliga ökningen som hushållen skulle klara av har sjunkit en aning från 10 693 kronor till 10 476 kronor.
Svenskarna är nöjda med storleken på sina bolån
Men trots att optimismen bromsar in ser vi ändå att 59 procent av hushållen är nöjda med sina bolån. Det är främst de som tjänar mer än 65 000 kronor i månaden som är nöjda. I den gruppen anger även 24 procent att de till och med kan tänka sig öka sina bolån. De som tjänar mindre än 65 000 kronor är mer tveksamma och endast tolv procent kan tänka sig öka sina bolån medan åtta procent uppger att de inte borde ha tagit så mycket lån som de gjort.
För egen del är jag tacksam för räntesänkningarna som gjort hushållsekonomin lite mindre svettig. Det gäller nu att dra nytta av de extra kronorna som inte längre betalas i ränta. Visst kan vi unna oss lite extra, vilket kan hjälpa ekonomin lite, men personligen vill jag också rusta min hushållsekonomi för vad som verkar vara en rätt stökig framtid.
Anders Stenkrona, privatekonom
Välkommen till min blogg om privatekonomi och allt som hör därtill! Här ger jag min syn på hur din privatekonomi påverkas av det som händer i samhället och ger tips om hur du får en bättre privatekonomi genom livet.
Tycker du också att våra unga behöver lära sig mer om privatekonomi för att stå bättre rustade när de lämnar skolan? Nordea engagerar sig genom sitt program Ekonomipejl där vi kommer ut i skolorna och delar med oss av vår kunskap i vardagsekonomi.
Jag och många med mig vill gärna hitta rätt avdrag för att få tillbaka på skatten. Det kanske finns möjligheter att optimera utbetalningar genom att fördela dem på rätt sätt i hushållet, men det finns i regel inga dolda eller mindre kända avdrag som du riskerar att missa.
Med ränte- och skattesänkningar förväntas vi få mer pengar kvar i plånboken under 2025. Vad kommer du lägga dessa pengar på? Vi frågade drygt 1 000 svenskar vad de kommer spendera på under 2025.
Pensionärer är vinnare – Nu kommer ditt orange kuvert
I år får pensionärer det bättre. Dels sänks skatten i och med att det förhöjda grundavdraget förstärks samtidigt som avtrappningen för de med högre inkomster tas bort. Utöver det räknas inkomstpensionen upp med fyra procent.
